Knappt levande
Detta har varit den sämsta dagen på mycket länge. Vårdcentraler hit och dit, sjukdomar till dess förbannelse, både för mig och Andreas. Vi har legat dubbelvikta och gråtit i kors typ. Men så mådde vi lite bättre och begav oss hem till mig = åtkomst till internet. Och då ser jag att Anna och Johanna har bloggat. Fy vad glad jag blev! Ni gjorde min dag. Och Andreas med såklart som klappat mig när jag haft ont.
Lite uppdatering från mig! Hej hej!
Jag kom alltså hem från Stockholm i lördags. Hade migrän på tåget och tog mig knappt hem från stationen. Låg och sov hela söndagen med feber.
Men intervjun gick bra! Jag vet inte hur det gått än, men det kändes bra. De kommer kalla ett antal till en andra intervju i Stockholm. Jag vet att jobbet hade varit perfekt för mig men det var många sökande. Så vi får se vad som händer. Har fått lite andra svar som lydit ungefär "Tack men vi har gått vidare med andra sökande...". Gjorde inte så mycket. Man måste räkna med några nej.
Imorse, när jag trodde jag mådde bättre modellade jag för studion. För webbredaktörprogrammet! Haha. Kul. Mådde kass efter det men tjänade i alla fall en slant.
En aningens panik nu bara över en deadline på torsdag som jag inte börjat på. Hatar att vara sjuk.
Och en annan grej som gjorde mig glad idag var ett vykort från mamma och pappa:
/Ida
Kommentarer
Trackback
