När jag kom hem från Helsingborg i tisdags vällde en massa känslor över. Jag måste vara dum i huvudet. Hur hade jag tänkt att jag skulle klara av en hel sommar iväg från Didrik? Jag som hade storslagna (preliminära) planer... Oslo, Grekland, the world. 3 månader är väl inget, tänkte jag. Men efter en vecka dog jag.

Skolan har dragit igång igen, känns sådär. Eftersom jag inte fattar ett skit. Känns som på mattelektionerna i gymnasiet, ville bara lägga mig ner på bänken och dö. Eller i alla fall sova. Skillnaden nu är att jag VILL lära mig. Jag försöker i alla fall. Bara 7 veckor kvar. Går fort.

Har haft lite funderingar på om jag verkligen vill sitta i Borås hela sommaren. Att ha jobb här och så. Men det kanske inte är så illa. Kan åka till Helsingborg då jag vill. Till Varberg någon gång kanske. Who says I can´t... be where you are.


En fin bild Sanna tog i Norra Hamnen, Helsingborg när vi gick där och spatserade, jag, Sanna & Emma.