Först skulle jag tänka på en annan tanke, men så tänkte jag på den tanken jag INTE skulle tänka på...

Har en känsla av att jag upplevt detta tidigare fast i en mindre dos och denna gången i en mer mogen ålder där jag kan se saken från olika vinklar. Jag tar åt mig, de värmer. Som om gud sände mig detta för att jag tänkte och kände som jag gjorde. Massor av kärlek och fina ord, eller rättare sagt, ännu mer kärlek. Om nu gud fanns?  En del situationer blir knepiga att förstå sig på, när man är mitt uppe i. Men jag antar att jag tycker om det, för jag mår så bra. Problem ska bara ses positivt på. För varje problem du lyckats lösa desto högre upp för stegen kliver du. Som vi pratade om, Ida och jag, att livet bara är förfesten eller den så kallade "kursen" före det riktiga livet. Ja, jag har tänkt nu Ida, jag tror stenhårt på detta. Vi lär oss, utvecklas och blir starkare för att kunna klara sidan som väntar efter jordlivet... Andra sidan. De personer som har det mindre bra än andra kommer gottgöras på så sätt att de helt enkelt lär en högre kurs på jordlivet för att sedan bli något riktigt bra på andra sidan.
Kan det vara såhär, det skulle faktiskt lika gärna kunna vara så... eller har jag bara en aning livlig fantasi?
/ Johanna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0