En kväll bara sådär

Jag önskar att jag skrev mer. Inte här i bloggen, men över huvud taget. Jag älskade att skriva och ville bli grym. Jag vill fortfarande bli grym men jag har för många intressen. Jag vill sjunga, jag vill börja spela piano igen, jag vill fotografera, jag vill rita, jag vill måla, jag vill dansa och jag vill göra allt kul vi gör i skolan. Bli grym på att bygga hemsidor, göra logotyper osv. Men min dröm sedan jag var liten är att bli författare.

Jag önskar jag kunde skriva en blogg, en smart blogg, om samhället, kultur, media och politik.

Det är bra att ha drömmar. Jag och han som fick 34 likes på Facebook för en statusändring ( :) ) pratar mycket om drömmar, mål och människor som inte gör något åt sina drömmar. Ska jag bli en sån som vi pratar om? Och hur vet man vilka drömmar man ska ta tag i? Helt enkelt får jag nog bara blunda och take a pick.

Sen ska det sättas upp delmål. Visualiseras och förverkligas.

Det är kanske bara bra med många drömmar. För när jag förverkligat en kan jag ta en ny.

Det är faktiskt bara jag som bestämmer om det går eller inte. Fastän jag VET det så sitter det gamla tankemönstret i. Mönstret att det är inte lönt. Det går inte. När någon säger åt mig att det inte går har jag en ovana att lyssna till det. Kanske inte först. Men det sätter sig ändå. Det måste man jobba med. Jobba mot. Jobba ifrån.

Jag tenderar (försöker öva på språket) att skriva långa (flummiga?) inlägg sent om nätterna. Jag älskar nätterna.  Morgnarna... inte ett fan. Men den historien tar vi en annan dag.

Detta blev som det blev som man säger. God natt!

/Ida

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0